Schweiz har byggt ett ”andra land” under Alperna: över 1 400 tunnlar och 2 000 km bergspass som förändrar klimatet – utan att nästan någon märker det när de reser
Att resa med tåg i Schweiz är inte bara en vy‑upplevelse, det är också en medveten miljöinsats där teknik och tradition möts. Det schweiziska transportsystemet är ett ingenjörsverk som formats under nästan tre decennier av målmedvetet arbete. Målet är tydligt: att flytta godstransporter från vägar över till järnväg för att skydda miljön och klimatet.
Ett omfattande tunnelsystem
I Schweiz finns det över 1 400 tunnlar, med en total längd på över 2 000 km, som knyter ihop järnvägar, vägar och dolda vatten‑ och kraftanläggningar. Den här underjordiska infrastrukturen kan jämföras med stora stadsnära transportsystem omkring i världen. Skillnaden är att den här bär ett särskilt syfte: att föra människor och gods genom Alperna med så liten skada på naturen som möjligt.
NRLA och basstunnlarna
Projektet New Rail Link through the Alps (NRLA) består av tre centrala basstunnlar: Lötschberg, Gotthard och Ceneri. Tunnlarna skapar en plan järnvägskorridor som går under bergen. Särskilt anmärkningsvärd är Gotthard‑basstunneln med sina 57 km, vilket gör den till världens längsta järnvägstunnel. Persontåg tar sig igenom på ungefär 20 minuter, en stor tidsbesparing jämfört med tidigare alternativa rutter. Byggnationen har krävt urgrävning av ungefär 28 miljoner ton berg, samtidigt som betydande mängder betong använts (vilket naturligt nog ger utsläpp i anläggningsfasen).
Energi och effektivitet
Järnväg visar sin energieffektivitet tydligt: tåg använder bara omkring 20 % av energin per tonkilometer jämfört med tunga lastbilar, och de står för endast 25 % av de växthusgaser som lastbilstransporter släpper ut. Med sina relativt platta järnvägskorridorer kan schweiziska tåg dra tyngre och längre godståg, vilket dessutom minskar energianvändningen per transporterad last.
Politik och resultat
Den schweiziska regeringens mål är klart: “att flytta godstrafik från väg till järnväg för att skydda Alperna”. Det har drivits fram genom Alpinitiativen, som fick väljarnas stöd under 1990‑talet, och genom införande av distansbaserade avgifter för tunga fordon. På grund av dessa åtgärder tar järnvägen nu hand om cirka 74 % av de transalpina godstransporterna. Trots det korsade nästan 880 000 lastbilar fortfarande Alperna under 2022, men antalet har sjunkit med 33 % sedan 2000.
Lokal påverkan och återhämtning
Projekt av den här storleken påverkar lokalsamhällen. För dem som bor i dalarna betyder det oftast lugnare nätter, renare luft och färre olyckor. Samtidigt har byggarbetet visat sig genom störningar under tiden det pågick. För att minska problemen transporterades byggmaterial i möjligaste mån med tåg eller fartyg, och maskiner på plats utrustades med partikelfilter. När arbetena avslutats har man också tagit steg för att återställa naturen: flodbankar repareras, bäckar får mer naturliga lopp och torrstensmurar återuppbyggs för att ge smådjur bättre livsmiljöer.
Långsiktig planering och lärdomar
Långsiktig planering har varit avgörande för projektet. Med väljarnas stöd för Alpine Initiative och en separat federal järnvägsfond har Schweiz säkrat finansiering långt bortom kortsiktiga politiska cykler. Men tunnlarna i sig löser inte hela klimatfrågan. Vinsterna blir tydliga först när sådana projekt ingår i en bredare strategi med stora järnvägsinvesteringar och prissättning som speglar miljökostnaderna.
Schweiz fungerar som ett konkret exempel för andra länder som vill ta itu med vägträngsel och luftföroreningar. Med fokus på hållbarhet och innovation visar landet hur infrastruktur kan användas för miljöns bästa.