2019 införde Island en fyradagars arbetsvecka – sex år senare gav försöket oväntade resultat
Sedan 2015 har Island testat ett initiativ som kan förändra hur vi ser på arbete. Beskrivningen “djärvt skifte” användes från början, när Islands regering beslutade att pröva en fyradagarsarbetsvecka utan löneminskning. Syftet var att utmana den traditionella femdagarsveckan och se vad som händer med både produktivitet och livskvalitet.
Island — pionjärer i arbetsreform
2015 tog Islands regering, tillsammans med Reykjavíks stadsfullmäktige, fackföreningar och flera företag, en progressiv hållning. Ett viktigt underlag kom från ett internationellt forskningssamarbete mellan den brittiska tankesmedjan Autonomy och Islands förening för hållbar demokrati, Alda (som följde resultaten noga). Deras gemensamma studier visade att projektet drog stor uppmärksamhet från länder som Spanien, Tyskland, Storbritannien, Nya Zeeland och Belgien.
Ett pilotprogram kördes mellan 2015 och 2019 och inkluderade omkring 2 500 arbetstagare. Det motsvarade nästan 1 % av den arbetsföra befolkningen och omfattade yrken från förskollärare till sjukhuspersonal. Arbetstiden kortades från standarden på 40-timmars arbetsveckan till 35 eller 36 timmar, genom att kapa onödiga möten och effektivisera administrativa rutiner.
Vad det gjorde för produktivitet och välbefinnande
Forskarrapporter visar att produktiviteten “förblev densamma eller förbättrades i majoriteten av arbetsplatserna”. Effekten var särskilt tydlig i den offentliga sektorn, där kortare arbetsveckor fick stort stöd. Många anställda sa att de kände sig “mindre stressade” och att risken för utbrändhet minskade rejält. De fick också mer tid för fritidsintressen, vilket ledde till bättre hälsa och starkare relationer.
Det var inte bara de anställda som märkte förändringen. Företag rapporterade ökad motivation och fokus bland personalen. Överraskande nog fann flera arbetsgivare att de inte bara behöll sin ekonomiska ställning, utan i vissa fall förbättrade den — tack vare en mer engagerad och nöjd arbetsstyrka.
Samhälleliga och ekonomiska effekter i Island
Efter pilotens framgångar omförhandlade fackföreningar arbetsvillkoren, vilket gjorde att 86 % av Islands arbetskraft nu antingen övergått till kortare arbetstid för samma lön eller har rätt att göra det. Den offentliga sektorn var drivande i den här förändringen, vilket utlöste en bred kedjereaktion i samhället.
Trots att arbetstiden minskat har Island visat stark ekonomisk motståndskraft. Arbetslösheten låg så lågt som 3,4 %, samtidigt som BNP-tillväxten nådde 5 % fram till 2023. Det här pekar på att kortare arbetstid inte nödvändigtvis skadar produktiviteten eller den ekonomiska stabiliteten.
Internationellt gensvar och saker att fundera på
Islands erfarenheter har inspirerat andra länder. I Spanien startade till exempel ett treårigt pilotprojekt med 6 000 arbetare, och även Tyskland, Storbritannien och Nya Zeeland har börjat egna tester. Det globala företaget Unilever har också provat modellen genom att erbjuda en 20 % arbetstidsminskning utan löneavdrag.
Modellen från Island fokuserar mycket på att ta bort ineffektivitet snarare än bara flytta runt timmar, vilket skiljer sig från Belgiens komprimerade arbetsveckamodell. Den isländska fyradagarsveckan ger många länder något att lära av och uppmuntrar till omprövning av hur man organiserar arbete för att skapa en mer hållbar och mänsklig arbetsmiljö — till gagn för både individer och samhällsekonomin.